Tacksam över min nykterhet

 

 

28 juni

 Här kommer jag att skriva i från hur jag uppfattar boken Leva nykter. Jag började med att skriva i från AA:s stora bok. När den boken var klar, så började jag skriva i från AA:s bok Tolv Steg och Tolv Traditioner. När även den blev klar, så tänkte jag försöka tolka boken Leva nykter. Det står om några metoder som AA-medlemmar använt för att inte dricka mer. 

 Här kommer ett stycke i från kapitlet att vara tacksam!

 

Vara tacksam

  

  Eftersom så mycket av vårt tänkande var sammanflätat med vår alkoholistiska livsstil, har vi funnit det värdefullt att noggrant ge akt på våra tankebanor och hitta andra och bättre sätt att använda våra sinnen på. 

  De exempel som nu följer passar kanske inte in exakt på dig, men även om de yttre ramarna skiljer sig, kanske du i alla fall känner igen en del välbekanta stämningslägen bland dem. Några är avsiktligt överdrivna för att göra syftet otvetydigt klart. Andra kanske verkar obetydliga till att börja med. Många av oss har funnit att enkla små förändringar är en  bra början till ett starkt tillfrisknande.

 När vårt älskade barn ramlar omkull, slår i huvudet och skriker, är det relativt enkelt att se om hon gjorde sig illa eller bara blev skrämd. Då har vi ett val: Vi kan antingen bli smått hysteriska för att barnet blev skadat eller skrämt och oja oss över vad som skulle ha kunnat hända, eller så kan vi behålla vårt lugn och trösta barnet, tacksamma för att inget allvarligt hände.

 När vår 90-åriga farfar, sedan länge sjuk och slutligen avlider, har vi åter igen ett val. Vi kan vara inställda på att det enda vi kan göra är att rasa av sorg och vrede över det "oväntade" dödsfallet, eller vältra oss i skuldkänslor och kanske ta till flaskan. Eller så kan vi, förutom att vara ledsna, minnas att han faktiskt levt ett långt lyckligt liv, att vi försökt vara goda mot honom och gett honom vår kärlek och att hans lidandet nu är slut. Det är tveksamt om han hade uppskattat att vi använde hans dödsfall som ursäkt för att bli fulla och äventyra vår hälsa.

 När vi äntligen får göra resan till den plats vi länge drömt om, kan vi ägna vår uppmärksamhet åt vädret och det obekväma hotellet, beklaga flydda tider och vara sura över att vi bara har några dagar eller veckor ledigt. Vi kan å andra sidan vara tacksamma att vi överhuvudtaget gjort resan och lägga på minnet alla de underbara saker vi upplevt.


  I dag så tog jag texten i från min slutna blogg levanykter. Hör skriver jag om hur jag uppfattar texten i från boken Leva Nykter. De finns en del vänner i gemenskapen som inte tycker att det är en riktig AA bok. Fast mig har den hjälpt. Jag är fortfarande nykter sedan snart 28 år. Den 17 augusti så kommer jag att ta min 28 års medalj. Ja förhoppningsvis, jag tar fortfarande en dag i taget.  Det är många dagar fram till dess. Men jag trivs så bra med min nykterhet.

 

 Jag kommer ihåg i början ut av min nykterhet, jag kände en sådan avundsjuka över dem som hade vart nyktra så länge, jag trodde aldrig att jag skulle kunna hålla mig nykter så länge. Men så var det en man i min hemma grupp i Rågsved, som jag inte ens gillade. Jag harmades över honom. Men han sa att jag inte behövde vara nykter resten ut av mitt  liv. Jag behövde bara vara nykter en dag i taget. Jag vet med mig att om jag skulle börja dricka igen, så skulle livet ta slut väldigt fort. Jag trivs med livet nu mera. Trots att jag inte har egna barn, fast jag har ett bonus barn och ett bonusbarnbarn.
 
 Mina föräldrar är borta nu. En del ut av mina syskon har försvunnit. I midsommar helgen så gick min nio år äldre halvbror bort. Det var faktiskt han som hade en kompis som gick på AA. Jag följde med honom på ett möte i Tallkrogen i slutet ut av åttiotalet. Fast jag nyktrade inte till förens tio år senare. Höll på att dö innan det på grund ut av min alkoholism 1995. Men ett par år senare 1997 så drack jag min sista folk-öl. Den 17 augusti så tar jag min 28 års medalj. Då är det ett öppet möte i Årsta kyrka. Hoppas i alla fall att fästmön kommer och gör mig sällskap.

Kommentera här: