Förlåtelse

30 September

Petrus skriver: Kristus led men svarade inte med skymford när han skymfades. Han överlät sin sak åt honom som dömer rättvist. Våra synder bar han i sin egen kropp upp på träpålen, för att vi skulle dö bort från synden och leva för rättfärdigheten.

1 Pet 2:19-25


Jesus led för oss, genom att dö på korset. Även jag har lidit och jag skulle velat prata med honom som miss-handlade mig. Men han hamnade i fängelset, och blev själv mördad efter fängelse vistelsen. Han hade tydligen blivit vittne till ett dubbelmord i Finnland. Jag blev inte glad över det, för jag är i mot allt vad våld heter. Varför ska han som var så ung och hade livet framför sig dö. Själv så blev jag svårt misshandlad, men jag lever med sviter kvar ut av misshandeln. Fick en hjärnskada i samband med misshandeln. Men jag överlevde ändå.

 

Även jag kan gå på Al-Anon

 

 

29 september

 

Någon föreslog att ett slagord skulle läggas till de övriga vi använder i Al-Anon: Lyssna och lär. Min första rektion var negativ: ”Allt som sägs på ett Al-Anon – möte är inte till hjälp. Tänk på dem som säger: `Släng ut honom!’ Motsäger inte det allt vi lär oss i Al-Anon?” Men vänta nu lite! Det jag lär mig genom negativa uttalande kan vara en god hjälp för mig att förstå vilken felaktig uppfattning jag själv kan ha. När någon delar ut råd kan jag tänka: ”Men vi ska ju inte ge varandra råd i Al-Anon. ”Om någon uttrycker sig bittert och nedlåtande om alkoholisten, kan det visa mig hur olämpligt det är och få mig att undvika att göra likadant.

 

Dagens påminnelse

Lyssna och lär är ett sunt slagord om vi använder det rätt. Vi gör inga betydelse-fulla framsteg i vårt tänkande om vi bara lyssnar till vad vi själva har att säga.

 

Det är den sjukliga oförmågan att lyssna… som jag lider av.”

(William Shakespeare)

 

Jag ber om förmågan att lyssna oavsett om jag instämmer i det jag får höra eller inte”

 Jag har ju flera olika gemenskaper som jag går på. På Al-Anon säger de att vi inte ska blanda ihop de olika gemenskaperna. Eftersom jag växte upp med alkoholism, och tog efter mina föräldrars drickande. Jag söp till och med tillsammans med farsan. Men jag skruvade på korken 1997 och han la ned drickandet 2000 så han fick lev de sista tolv åren nykter.

Så jag är både anhörig och alkoholist. Detta är en familje sjukdom och i dag ska vi gravsätta brorsan som gick bort i den här sjukdomen. Så  jag går på båda gemenskaperna. Jaggår ju även på ACA eftersom jag växte upp med sjukdomen. Fast jag hade ändå en bra barndom, de finns de som har haft det mycket värre än vad jag själv har haft.