Jag är även ett vuxet barn

23 april

Vuxna Barn, Medberoende

 

Dessa 14 egenskaper beskriver en personlighet som inte kan verkligen älska en annan person eller verkligen låta en högre makt arbeta i hans eller hennes liv. Som vuxna barn har vi stora svårigheter att acceptera kärlek också. Dessa är inte skamliga uttalanden eller förutsägelser av domen. Som barn och tonåringar fick vi inte ett sant eller konsekvent exempel på oss. Så hur kan vi veta att vi älskar eller känner igen det som vuxna? Våra föräldrar skämde ut oss eller förtalade oss för att vara sårbara barn. I sin egen förvirring kallade de den för kärlek. De gick vidare över vad som var gjort för dem och tänkte att de var vårdande föräldrar.

Vilka många vuxna barn som beskrivs som kärlek eller intimitet innan de nått ACA var faktiskt medberoende eller stort kontrollbehov. Vuxenbarns syndrom är något utbytbart med diagnosen medberoende. Det finns många definitioner för medberoende; men det allmänna samförståndet är att det är beroende av varandra folk tenderar att fokusera på andras behov snarare än sina egna.

Genom att göra det kan det medberoende eller vuxna barnet undvika sina egna känslor av lågt självförtroende. Detta är den sjätte egenskapen hos de 14  egenskaperna. En medberoende fokuserar på andra och deras problem i en sådan utsträckning att den medberoende är livet påverkas ofta negativt. Förutom emotionellt lidande kan medberoende drabbas av allvarliga eller kroniska fysiska sjukdomar. Sjukdomarna inkluderar magproblem, svår huvudvärk, sömnlöshet, lungproblem och hudproblem utöver andra fysiska förhållanden.


 

De 14 egenskaperna de talar om är dessa:


Detta är de karaktärsdrag vi verkar ha gemensamt då vi vuxit upp i ett alkoholistiskt eller på andra sätt dysfunktionellt hem (Checklistan).

1) Vi blev isolerade och rädda för människor och auktoritetsgestalter.
2) Vi blev bekräftelsesökare och förlorade vår identitet längs vägen.
3) Vi blir skrämda av arga människor och all personlig kritik.
4) Vi blir antingen alkoholister, gifter oss med en, eller båda delarna, eller också hittar vi någon
annan tvångspräglad personlighet, som till exempel en arbetsnarkoman, som kan uppfylla våra sjuka behov av att bli övergivna.
5) Vi lever livet utifrån ett offers perspektiv och är attraherade av denna svaghet i våra kärleks- och vänskapsrelationer.
6) Vi har en överutvecklad ansvarskänsla och det är lättare för oss att engagera oss i andra än i oss själva. Detta gör det möjligt för oss att inte titta alltför noga på våra egna fel, osv.
7) Vi får skuldkänslor när vi står upp för oss själva istället för att ge efter för andra.
8) Vi blev beroende av spänning.
9) Vi blandar ihop kärlek och medlidande och tenderar att ”älska” människor som vi kan ”tycka synd om” och ”rädda”.
10) Vi har tryckt ner känslorna från vår traumatiska barndom och förlorat förmågan att känna eller uttrycka våra känslor eftersom det gör så ont (förnekelse).
11) Vi dömer oss själva skoningslöst och har en mycket låg självkänsla.
12) Vi är beroendepersonligheter som är skräckslagna för att bli övergivna och som gör vad som helst för att hålla fast vid en relation för att slippa uppleva smärtsamma känslor av övergivenhet – något vi har fått från att ha levt med sjuka människor som aldrig var känslomässigt där för oss.
13) Alkoholism är en familjesjukdom. Vi blev ”med-alkoholister” och utvecklade karaktärsdragen hos sjukdomen, även om vi inte själva började dricka.
14) ”Med-alkoholister” reagerar snarare än agerar.

 

Jag kan känna igen mig i många ut av dem. Jag kan isolera mig mycket, jag gillar att vara för mig själv. Jag vet att jag också är en bekräftelsesökare, kan nästan känna mig som en narcesist fast inte sjukligt.

Jag kan ju oclså känna mig värdelös många gånger. Därför jag skapade gruppen Duger som jag är på FB. Eftersom jag kan ha många ut av de här egenskaperna så går jag på ACA. Har skapat en grupp i Rågsveds nya Folketshus på tisdagar kl:19:00.

 

Hoppas på en bra dag i dag

22 april

En vacker vårdag var jag ute och gick i skogen. En lätt vind blåste genom träden. Fåglarna sjöng och flög omkring. Jag böjde mig ned, tog upp en sten som jag kallade Ensamhet och stoppade den i axel-väskan. Jag gick en liten bit till och gladdes åt de vilda blommorna. Stannade igen och tog upp ännu en sten, som jag kallade hat mot min styvfar, alkoholisten. Allteftersom jag fortsatte gå, plockade jag upp några stenar till – misstänksamhet mot andra, isolering, rädsla och otrygghet. Snart slutade jag att lägga märke till skogens skönhet. Min kasse var så tung att jag inte kunde tänka på någonting annat. Stenarna tyngde ner mig så mycket att det nästan kändes som om jag hade begravts under dem.

   Så småningom gick jag in genom Al-Anons dörrar och fann de verktyg  jag behövde för att börja tömma min stora ryggsäck (axelväskan hade vuxit!). Att ge upp i Första Steget hjälpte mig inse hur tung min börda hade blivit. Hoppet i Andra Steget lärde mig att det fanns Någon som kunde hjälpa mig tömma ryggsäcken – en Makt större än jag själv. Fjärde Steget hjälpte mig bestämma vilka stenar som var mina och vilka som tillhörde andra, och släpp taget och låt Gud ta över hjälpte mig befria min ryggsäck från de stenar som inte var mina. Att leva en dag i taget och dela med mig till min sponsor hjälpte mig att krympa ryggsäcken till en axelväska igen och hitta nya saker att lägga i den, som vänlighet, medkänsla, kärlek och humor. I stället för att tynga ned mig lyfter de upp mig i tillfrisknandets ljus.

Dagens påminnelse

Bär jag på onödiga bördor? Med Al-Anons verktyg kan jag lätta på tyngden.

 ”Vi vet att vi har karaktärsfel och vi har karaktärsfel och vi har något slags uppfattning om den smärta och de svårigheter de har orsakat oss; nog vore det en befrielse att bli av med dem.”

                                                                                                                    Vägar mot Tillfrisknande, sid 61


Jag måste hela tiden försöka bli av med alla mina tunga stenar, som inte är mina. Jag har blivit av med många stenar. Fast det verkar finnas tunga stenar som jag har väldigt svårt att bli av med. Jag tänker på mitt slarv, och jag vill kunna hålla ordnig. Jag har ju även med mig mycket i från min barndom, sedan så har jag fyllt på med mitt egna missbruk. Som tur är så har jag olika gemenskaper att gå till. I den gemenskapen som jag ska till i dag är för mitt egna missbruk. Det är i min hemmagrupp som har möte i dag klockan 13:00 i Rågsveds nya folkets-hus. 

 

Jag är dålig på att gå på Al-Anon jag går i stället på gruppen ACA som också har möte i Rågsveds folkets hus på tisdagar klockan 19:00 så har vi möte där. Då kanske min tunga sten ensamhet försvinner.
I dag så blir det som sagt möte för min egna nykterhet och sedan hem och försöka att städa. Det är också något jag vill bli av med. Min lättja och att jag inte kommer igång med saker och ting. Att AIK vinner över Göteborg.

I från Stora boken

Det här är i från min andra blogg Forska i Stora boken där jag skriver om mitt arbete med stora boken.
 
Vi fortsätter att skriva i från kapitlet TILL VERKET:
 
Sannolikt har vi problem hemma. Kanske är vi insyltade med kvinnor på ett sätt som vi inte skulle vilja ha utbasunerat. Vi betvivlar att alkoholister i grunden är så mycket värre än andra i det här avseendet. Men drickandet komplicerar verkligen sexrelationerna i hemmet. Efter några år med en alkoholist blir en hustru utsliten, förbittrad och föga medelsam. Hur skulle hon kunna bli någonting annat? Mannen börjar känna sig ensam och tycka synd om sig själv. Han börjar se sig om på nattklubbar eller liknande ställen efter någonting utöver alkohol. Kanske har han en hemlig och spännande affär med "flickan som förstår". I rättvisans namn måste vi säga att hon kanske förstår, men vad ska vi göra åt en sådan sak? En man som är inblandad på det sättet känner sig ofta mycket ångerfull emellanåt, särskilt om han är gift med en lojal och tapper kvinna som bokstavligt talat gått genom helvetet för hans skull.
   Hurdan situationen än är, måste vi vanligen göra någonting åt den. Ska vi berätta för vår hustru, om vi är säkra på att hon inte  vet någonting? Inte alltid anser vi. Om hon mer allmänt vet att vi har varit vilda, bör vi då ge henne en utförlig redogörelse?
Jag har inga problem hemma, fast jag dricker ju inte längre. När jag var aktiv, så var jag inte otrogen. Jag var ju inte tillsammans med någon när jag var aktiv. De tjejer jag hade under mitt aktiva tid, blev rätt trötta på mitt drickande och lämnade mig. Jag hade svårt att skaffa tjejer, för att jag var en rädd människa. Det var därför jag söp. Mycket på grund av all min rädsla. I dag slipper jag att dricka och mår bra ut av det. Jag är glad över att jag slipper dricka och ljuga längre. Vill inte dricka och fly längre.