Är inte ensam länre!

Dagliga Reflektioner 8 september.

 

VI BAD OM HANS BESKYDD.

Vi överlämnade oss helt i Hans händer och bad om
Hans beskydd och omvårdnad.

(ANONYMA ALKOHOLISTER, sid 61.)

 

Jag klarade inte av mitt liv ensam. Jag hade försökt och misslyckats. Min ”dödssynd” hade dragit ner mig djupare än jag någonsin nått. När jag var totalt utslagen, erkände jag att jag var i förtvivlat behov av hjälp. Jag slutade kämpa och kapitulerade fullständigt inför Gud.
Först då började jag växa! Gud förlät mig. Bara en Högre makt kunde rädda mig, för läkarna tvivlade på att jag skulle överleva. Nu har jag kunnat förlåta mig själv, och jag känner en frihet som jag aldrig tidigare har upplevt. Jag har öppnat mitt hjärta och mitt sinne för Honom. Ju mer jag lär mig desto mindre förstår jag – vilket stämmer mig till ödmjukhet – men jag hoppas innerligt att jag får fortsätta växa. Jag känner sinnesro, men bara när jag helt anförtror mitt liv till Gud. Så länge jag är ärlig mot mig själv och ber om Hans hjälp, förmår jag upprätthålla detta fruktbara sätt att leva.
Bara för i dag ska jag försöka leva i Hans vilja med mig, i nykterhet.
Jag tackar Gud för att jag i dag förmår välja att inte dricka. I dag är livet härligt!


Om jag skulle vara ensam så är Han eller Hon med mig, alltså min högre kraft. Låter Han ta över mitt liv och ser till att allt blir rätt. Fast jag måste göra fotarbetet själv. Jag kan inte bara sitta på min häck och tro att allt ordnar sig. Jag måste själv komma till arbete, ta mig för. Jag är dålig på det, fästmön tjatar om att jag måste få tummen ur arslet och sätta igång arbetet utan att bara snacka. Ja jag måste titta på mina dödssynder för jag lider ut av dem väldigt mycket. Jag kan ibland känna mig överlägsen, för att jag har överlevt den svåra misshandeln och lyckats att hålla mig nykter så länge som jag har gjort. Fast det är ju tack vare en högre kraft och andra som har gått före mig eller har kommit efter och sagt många kloka ord som har väckt upp mina tankar.

Jag kan ju även vara väldigt girig och vilja ha mer pengar än vad jag förtjänar. Men jag brukar tänka så som att det finns de som har det mycket sämre än vad jag själv har det. Men som alkoholist kan jag känna at jag bara vill ha mer än vad jag redan har.

Ja lust har jag en väldig stor sådan. Gillar ju att se sensuella filmer eller erotiska sådana och tillfredsställa mig själv. Fast jag kan ju inte bara ta emot jag måste ju även ge. Bara jag får tillfredställelse så är jag nöjd. Ja där kommer mitt ego in igen.

Ja jag kan känna stor avundsjuka mot de som har det bättre än vad jag själv har. Fast många har ju arbetat för att få det bättre och högre lön. Jag kommer på att jag är bättre och mindre avundsjuk i dag än jag var när jag var aktiv. Jag måste bli mer medkänslig och mer generös.

Ja frosseri lider jag av också, därav min mage. Jag vill bara ha mycket mat, ja jag vill ha brukar ta mer mat än vad jag borde på tallriken. Min vikt måste jag också ta hand om. Jag gick ju i från jobbet i går. Jag lyckades gå till Slussen och tog tunnelbanan i från Götgatsbacken.

Jag måste arbeta även med mitt tålamod. Jag har lätt för att bli förgrymmad och arg, när det inte går som jag vill. Får jag inte det jag vill så kan jag bli arg. Men jag måste släppa det och andas lungt och regelbundet. För när jag blir arg så tänker jag inte klart. Där har också mycket med mitt stora ego att göra.

Ja ett av de stora problemen som jag har är min lättja. Jag är förbannat slö och skjuter upp en massa saker och ting. Blir arg på mig själv att jag är så slö och inte tar tag i saker och ting.