Ja önskar er alla ett gott nytt år. Själv hoppas jag på ett nyktert sådan.

 

Dagliga Reflektioner 31 december.

 

DAGLIGA BESLUT.

 

Tanken att leva tjugofyra timmar åt gången passar främst för individens känsloliv. Rent känslomässigt får vi
inte leva i gårdagen eller i morgondagen.
(AS BILL SEES IT,p. 284)

 

Ett nytt år: 12 månader, 52 veckor, 365 dagar, 8 760 timmar, 525 600 minuter – tid att överväga inriktning, mål och handlingar. Jag måste göra upp en del planer för att kunna leva ett normalt liv. Men känslomässigt måste jag leva inom en tjugofyratimmarsram. Och då behöver jag inte avge några nyårslöften! Jag kan göra varje dag till ett nyår. Jag kan besluta: ”I dag ska jag göra det här… I dag ska jag göra det där”. Varje dag kan jag förbättra mitt liv genom att försöka prestera lite mer, besluta att följa Guds vilja och omsätta AA-programmets principer i handling.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja det är ju inte bara en tiden som gäller. Själv har jag ingen tanke längre på hur länge jag har vart nykter. Fast det är mitt femtonde nyktra år i alla fall. Men jag vet ju det att varje morgon så måste jag ta beslutet att inte dricka någonting i dag. Jag kan köpa pommac och skåla med i kväll. Själv tror jag inte att om jag råkar få i mig lite alkohol så kommer jag att börja supa igen. Jag har själv fått i mig alkohol men direkt när jag märkte att det var alkohol så. Slutade jag att dricka. För jag vet att jag inte kan handskas med alkohol.

Jag är en sjuk person.

 

 

 

Dagliga Reflektioner 30 december.

 

ANONYMITETEN.

 

Anonymiteten är den andliga grundvalen för våra traditioner och påminner oss ständigt om att ställa princip före person.

(DE TOLV STEGEN/DE TOLV TRADITIONERNA, sid 125)

 

Den Tolfte traditionen blev viktig för mig tidigt i nykterheten. Tillsammans med de tolv stegen står den fortfarande i centrum för mitt tillfrisknande. När jag kom med i AA-gemenskapen insåg jag, att jag hade personlighetsstörningar. När jag första gången hörde den Tolfte traditionen, stod dess budskap mycket klart för mig: Det finns en omedelbar väg för mig att tillsammans med andra möta min alkoholism och åtföljande ilska, försvarsberedskap och aggressivitet. Jag fick uppleva hur Tolfte traditionen släppte ut luften ur mitt uppblåsta jag. Den lindrade min ilska och gav mig en chans att använda AA-programmets principer. Alla stegen plus denna speciella tradition har väglett mig genom årtionden av obruten nykterhet. Jag är tacksam mot dem som fanns här, när jag behövde dem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Nej jag vet ju att jag inte kan vara frisk om jag hellre köper öl än att både äta och betala hyran. Ja jag vet att jag är en sjuk människa. Den tolfte traditionen för mig är att det jag säger på mötena ska hållas inom de själva. Fast är det någonting som de tycker låter bra så kan de ju föra det vidare fast de behöver ju inte säga i från vem de har hört. Jag har hört mycket bra i från andra. Fast jag berättar ju inte i från vad de heter. Nej nu ska jag i väg på möte till min hemma grupp Rågsveds gruppen som har möte klockan ett i Rågsveds folketshus.

 

 

Vill inte vara själv

Dagliga Reflektioner 29 december.

 

LIVSGLÄDJE.

 

Det är därför som temat i AA:s tolfte steg är:
Glädjen av ett lyckligt liv!
(DE TOLV STEGEN/DE TOLV TRADITIONERNA, sid 90)

 

AA-programmet är verkligen glädjerikt. Trots det händer det att jag tvekar inför de steg jag måste ta för att gå framåt. Jag kommer på mig själv med att rygga inför just de handlingar som kan medföra den glädje jag behöver. Jag skulle inte göra motstånd om inte dessa handlingar rörde vid någon sårbar del av mitt liv, någon del som behöver hopp och fullbordan. Upprepade stunder av glädje slipar de hårda kanterna på mitt jag. Däri ligger glädjens förmåga att hjälpa alla medlemmar i AA.

 

Ja jag är verkligen glad över att få fira mitt femtonde nyktra ny år. Ja det är klart att det är ju fortfarande ett par dagar fram till nyårsaftonen. Fast det ska bli mycket till att jag ska vara så dum att jag tar det första glaset. För jag vet hur illa det skulle bli. Om jag skulle börja att dricka igen så hade jag försökt att dricka i kapp 15 års nykterhet. Ja jag tar ju ett steg i taget varje dag. Det behöver inte vara stora steg utan bara små steg varje dag, Jag mår bra i min nykterhet och jag tar ju bara en dag i taget.

Ja någonting jag är rädd för är väl min egen rädsla. För jag vet att jag har en stor rädsla för mycket. Rädd för att inte bli omtyckt eller för arr göra bort mig. Jag måste lära mig att jag inte är perfekt och kommer aldrig bli det. Och vad är perfekt egentligen? Jag är bara jag och jag duger så som jag är. Jag är rädd för att bli ensam och helt övergiven. För ensam är inte stark, är glad över att jag har gemenskapen att falla tillbaka till.