Var snäll mot dig själv och även mot andra.

 

 

                                                     31 mars

 

   Det kan tyckas märkligt, men det mesta vi   lär oss i Al-Anon kan summeras i en uppmaning: ”var snäll mot dig själv.” Samma råd och underton finner vi in   Al-Anons En dag i taget, som   uppmanar oss att lämna det förflutnas smärta och släppa oron inför   morgondagen. Vare sig den ena dagen eller den andra kan vi göra något åt. Vi   är snälla mot oss själva om vi kan låta bli att ta illa vid oss av det   alkoholisten säger och gör. Om vi förstår att hans utspel mot oss endast är ett   sätt för honom att ventilera sina egna skam- och skuldkänslor, behöver vi   inte bli sårade.

  Vi är snälla mot oss själva när vi hjälper   andra och fyller våra liv med sådant som är trevligt och uppmuntrande.

 

Dagens påminnelse

  I dag, just i detta ögonblick, ska jag böja   vara snäll mot mig själv. Jag ska inte låta mig dras ner i djupet av   förtvivlan över alkoholismen och dess konsekvenser. Tillit och hopp ska ge   mig kraft.

 

”Jag ber om hjälp att uppfylla det ansvar jag har för mig själv.   Först därefter kan jag hjälpa andra”

 
 
 
 
Ja jag måste verkligen vara snäll mot mig själv, och sluta att slå på mig själv. Jag har ofta sagt att jag inte duger så som jag är. Fast jag har blivit bättre. jag skapade Facebook gruppen  Duger som jag är. Där jag skriver om att jag duger trots att jag är en alkoholist, fast en nykter sådan nu. Att jag har en hjärnskada, eller sviterna efter en sådan. Den fick jag i samband med den svåra misshandeln 1995. Jag har en blogg som heter vålds mot-stånd som jag skapade i samband med den svåra misshandeln. Fast i den skriver jag allt möjligt i nu mera.

Får inte vara så envis.

 
 

 

                                                               30 mars

 

   Min gamla fiende, självrådigheten, brukade   uppträda i form av rationaliserade uttalanden som: ”Varför skulle jag belasta   Gud med mina problem när han försett mig med intelligens och förmåga att   tänka själv?” Erfarenheten lärde mig att jag inte kunde göra framsteg genom   att bara lita på mig själv för att nå de resultat jag önskade. Ingenting   tycktes lösa sig. Ibland blev resultaten katastrofala. Naturligtvis insåg jag   inte att det var mitt fel. Jag trodde att lyckan hade vänt, att Gud vänt mig   ryggen eller att det var alkoholisten som var sjuklig ohanterlig . Ingenting   blev som jag hade tänkt mig. När jag nu vet att jag behöver hjälp och är   villig att ta emot den, förbättras situationen i takt med att jag själv   utvecklas.

 

Dagens påminnelse

Jag är inte allsmäktig. Jag vet   inte alla svar. De svar jag får kommer till mig genom att jag förhåller mig   öppen och mottaglig. Vägledning får jag av gruppen, av något jag råkar läsa   eller av de ord någon säger som händelsevis just då berör mig och mina behov.

 

”Gud är vår tillflykt och vår starkhet,

en hjälp i nöden,

Väl beprövad.”

(ps 46:2)

 
 
 
 
Jag kan inte allt själv. Men jag har släppt taget och låter Gud ta över. I dag tänkte jag bara gå på ett möte, jag brukar ju gå på tre möten på söndagar, men i dag tänkte jag bara gå på AA mötet i Rågsved. Sedan tänkte jag äta Tacos med familjen, eftersom vi skulle ha haft det i går, men vi blev så mätta av smörgåstårtan
 
 
Här är den goda tårtan som fästmön gjorde för sin födelsedag i går. Med tanke på texten ovan så vet jag att jag har problem med mig själv eftersom jag vill att allt ska gå på mitt egna sätt. Jag måste släppa taget. Jag kan inte göra någonting åt all världens olyckor, jag kan inte hjälpa de som inte vill ha hjälp.

Har ju min egen tro.

 

 

                                                                      29 mars

 

  Vi   har gått igenom flera prövningar än vi förtjänat och några av oss har därför   vänt Gud ryggen, fast besluten att med egen styrka gå vår egen väg. Det   påminner om ett litet barn som går in i ett mörkt rum och vägrar tända   ljuset. När barnet faller och slår sig, ska vi då skylla på mörkret? Om vi   ska resa någonstans men vägrar att använda tåg eller bil och därför tar lång   tid för oss att komma fram, vem skyller vi då på?

     Om vi själva försöker klara av den förvirrade situationen som   alkoholismen konfronterar oss med, är det detsamma som att vi envist vägrar   att ta emot den hjälp som Al-Anon erbjuder oss. Vem bär skul-den när allt   blir värre istället för bättre?

 

Dagens   påminnelse

     När jag konfronteras med ett problem ska jag lugnt söka den mest   intelligenta lösningen. Jag ska använda de hjälpmedel som hjälpt så många med   liknande problem. Al-Anon – programmet ska vara min dagliga ledstjärna och   föra mig från förvirring till sinnesro.

 

”Om   jag inte vill bevara min martyrgloria, finns det alla möjligheter för mig att   i gemenskap frigöra mig från de problem som tynger mig.”

 
 
 
 
Jag vet att den Gud som jag har, är med mig och jag bara sätter tilltro till Hen. Jag läser tredje stegs bönen och lämnar över till den högre kraft. Jag vände Gud ryggen när jag var aktiv och söp. Jag flydde in i alkoholens träsk. Då hånade jag Gud, fast i dag så vet jag att jag kan se Gud så som jag själv vill. Jag döpte om Hen till Glad Utan Drinkar eller Godhetens Underbara Drivkraft, jag har min egna tro.