fredlig

Dagliga Reflektioner 27 maj.

INGEN GRÅTMILD SKULD.

Dag för dag strävar vi efter att komma lite närmare Guds vilja med oss.
Så vi behöver inte oroa oss och i onödan och känna skuld…
SOM BILL SER DET, sid 17.

När jag första gången insåg att det inte finns några förbud
i AAs tolv steg, blev jag förbluffad.
Denna upptäckt öppnade en jättelik port.
Först då förstod jag vad AA är för mig:
AA är inte ett program av förbud utan av förslag.
AA är inte ett belägringstillstånd utan en frihet.
AA är inte tårar över skador utan svett över att laga dem.
AA är inte botgöring utan frälsning.
AA är inte ”Ve mig” för mina förgångna eller nuvarande synder.
AA är ”Tack, Gud” för de framsteg jag gör i dag.

Men jag vill inte längre. Jag vill inte berusa mig eller fly i från mina känslor längre. Jag vill komma närmare den gud så som jag ser honom. Jag vill leva med Godhetens Underbara Drivkraft och gör gott runt omkring mig. I dag så är mors dag och jag är så tacksam över att ha min mamma. Så jag ska ringa henne och gratta eventuellt åka förbi henne och gratta henne på hennes dag. Nu mera så behöver jag inte känna någon skuld för det jag gjorde igår.

Det är så skönt att det inte är förbjudet för mig att dricka. Fast jag vet ju att om jag skulle ta det första glaset så skulle det snabbt leda mig till undergång och en alldeles för tidig död. Jag är medveten om att jag inte tål att berusa mig längre. Min fästmö är allergisk mot ägg och banan medans jag är allergisk mot alkohol. Klart att jag inte blir sjuk ut av att få lite alkohol i mig utan jag blir sjuk om jag berusar mig. Då vill jag bara ha mera.

Jag vet att jag kan dricka när jag vill och inte bli utestängd i från AA för den skull, utan jag är välkommen tillbaka ändå. Det är till och med tillåtet att komma berusad till möten fast då ber man personen i fråga om att sitta och lyssna och inte uttala sig. Vi vill inte höra en massa fylle svammel där.

Dagliga Reflektioner 26 maj.

ATT VÄNDA NEGATIVT TILL POSITIVT.

Vår andliga och känslomässiga tillväxt i AA beror inte så mycket på framgång som på våra misslyckanden och motgångar. Om du kommer ihåg det, tror jag att ditt återfall kan innebära en knuff uppåt och inte utför.
AS BILL SEES IT,p 184.

Som en följd av den smärta och de motgångar som våra grundare mötte och övervann när de skapade AA har Bill W gett oss ett tydligt budskap: Ett återfall kan medföra en positiv erfarenhet på vägen till avhållsamhet och ett liv i tillfrisknande. Ett återfall ger trovärdighet åt vad vi gång på gång hör på mötena: ”Ta inte det första glaset!” Det stärker vår övertygelse att vi har en fortskridande sjukdom. Och det understryker behovet av (och skönheten i) ödmjukhet i vårt andliga program. Enkla sanningar kommer till mig på krångliga sätt när jag blir självsvåldig.

Jag skulle säkert kunna gå ut och ta mig en stark öl på krogen. Jag skulle inte falla ned död, men jag vet att jag hade väckt spritnerven till liv. I dag skulle jag inte ens vågat prova på att dricka en öl. För jag vet att det skulle bara leda till döden till slut. Kommer i håg en dag när jag stod och vänta på tunnelbanan en dag i början ut av min nykterhet. Om jag skulle få för mig att ta livet ut av mig så skulle jag slänga mig framför tåget. (Men jag är verkligen inte självmordsbenägen) att då hade de vart bättre om jag började supa igen. Men ej jag vet då att den döden skulle bli mer långsammare och plågsammare.

Jag är glad över att Bill W och doktor Bob kom på den här organisationen AA 1939 som har hjälpt mig att finna min nykterhet. Men jag vet att det finns många andra sett att finna sin nykterhet. Det känns hemskt att säga att jag är glad över dem som tar återfall och berättar om hur det var och om helvetet som väntar en om jag skulle fundera på att börja dricka igen. Jag vet att innan jag blev nykter så tog jag återfall på återfall. Jag blev ju nykter 1997. Då lärde jag mig att ta en dag i taget, att jag inte behövde vara nykter resten ut av livet utan bara i dag. Dagarna blir veckor som blir månader och till slut år. Så jag har beslutat mig för att vara nykter även i dag.

Jag vill inte förstöra min nykterhet som jag har fått nu. Genom att ta en dag i taget. Jag vet det att om jag råkar få i mig alkohol så behöver jag inte fortsätta att dricka igen. Då blir det ett återfall och det vill jag inte vara med om. För det vet jag kommer att leda mig till döden och det blir ingen rolig död. Utan en smärtsam och förödmjukande död.

Dagliga Reflektioner 25 maj.

FRAMÅTRIKTAD TACKSAMHET.

Tacksamheten bör riktas framåt snarare än bakåt.
AS BILL SEES IT,p 29.

Jag är mycket tacksam över att min Högre makt har gett mig en ny chans att leva ett mänskovärdigt liv. Genom Anonyma Alkoholister har jag återfått mitt förstånd. Löftena uppfylls i mitt liv. Jag är tacksam att vara fri från slaveriet under alkoholen. Jag är tacksam för sinnesron och möjligheten att få växa. Men min tacksamhet bör riktas framåt snarare än bakåt. Jag kan inte hålla mig nykter på gårdagens möten eller på tolvstegsarbete i det förgångna. Jag behöver sätta min tacksamhet i funktion just i dag. En av våra grundare sade att vår tacksamhet bäst kan visas genom att vi för budskapet vidare till andra. Utan handling är min tacksamhet bara en behaglig känsla. Jag behöver sätta min tacksamhet i funktion genom att utöva det Tolfte steget, genom att föra budskapet vidare och tillämpa principerna i alla mina angelägenheter. Jag är tacksam för chansen att föra budskapet vidare i dag!

Ja jag måste se framåt och sluta gräma mig i det jag har gjort och vart med om. Fast jag måste ju ändå berätta vad jag gick fel. Därför så skulle jag vilja gå på ett alanon möte i kväll på Maria gruppen och prata om min uppväxt i en dysfunktionell familj. Men som sagt jag behöver inte bara se bakåt. Jag pratar ju ofta om min olycka jag var med om 1995. Men det var ju som sagt en vändning i mitt liv. Jag måste sluta se bakåt och bara se framåt eller leva i nuet. Det är fredag i dag och det känns underbart. Jag behöver inte vara uppe så här tidig i morgon bitti, fast kroppen är van att gå upp så tidigt så jag kommer säkert vakna tidigt i morgon också. Fast jag behöver inte gå upp så tidigt då. Så jag är väldigt tacksam över att det är fredag i dag.

Så jag hoppas att mitt budskap som jag vill berätta om att så som jag har levt leder bara till döden och jag har som sagt undvikit det. Jag vill inte att någon ska genomlida det jag har gjort. Om jag inte berättar om hur jag har levt och ser tillbaka hur en människa inte ska leva. Jag är glad och lycklig över att leva nyktert i dag.

Dagliga Reflektioner 19 maj.

ATT GE UTAN FÖRBEHÅLL.

Och han vet mycket väl att hans eget liv har berikats som en sidovinst av att han har gett utan att begära något i utbyte.
AS BILL SEES IT,p.69.

Jag hade svårt att förstå det här med att ge utan förbehåll, när jag första gången kom in i programmet. Jag blev misstänksam när andra ville hjälpa mig. ”Vad vill de ha i utbyte?” Men snart fick jag höra talas om glädjen i att hjälpa en annan alkoholist och jag förstod varför de hade funnits där för min skull i början. Mitt synsätt ändrades och jag ville hjälpa andra. Ibland blev jag ivrig, när jag ville övertyga dem om att nykterheten är en glädje och att livet kan vara vackert. När mitt liv uppfylls av en älskande Gud, sådan jag uppfattar Honom, och när jag ger den kärleken till en annan alkoholist, känner jag mig rik på ett sätt som är svårt att förklara.

Jag äger ju inte mycket pengar fast jag är ändå väldigt rik på erfarenhet. Så allt har ju inte med pengar att göra, klart att jag inte är ut fattig jag äger ju väldigt mycket ekonomiskt. Fast jag har en bra ekonomi och jag kan leva har ju både bostad och arbete. Hade jag vart aktiv så hade jag kanske inte haft något ut av det. Men jag lider ut av girighet. Mer vill ha mer och det är typiskt alkoholistiskt. Skulle jag ta en öl så vill jag ha ännu en tills jag inte skulle kunna ta mera. Antagligen skulle jag slockna eller så skulle pengarna ta slut.

Jag hoppas verkligen att jag genom min text kan hjälpa någon annan. Kanske inte genom att bli nyktra utan att vissa delar kan känna igen sig. Jag kan ju tänka ibland vad kan jag ge till andra när jag inte äger någonting själv. Jo jag äger erfarenhet, jag vet hur man inte ska leva. Klart det finns ju människor som tål alkohol och inte har den här sjukdomen som jag själv har. De som kan njuta ut av en öl eller ett glas vin till maten. Så som inte jag kan. Klart jag har ju mitt alkoholfria öl, men det är ingenting att rekommendera. De finns många som har tagit återfall på grund ut av det. Själv har jag sagt att jag inte vill dricka någonting över 1 % alkohol.

Ja det är så underbart att bara vara mig själv. Jag är mig själv med alla mina fel och brister, jag skäms inte längre över hur jag är. Bland annat därför jag skapade gruppen på FB som heter jag duger som jag är. Är det någon som stör sig på mig så får de väl säga till mig så kan jag försöka ändra på mig. Fast det är ju en del som jag inte kan ändra på. Jag råkade ju ut för en hjärnskada i samband ut av misshandeln jag var med om 1995.

Fast för den skull så behöver jag inte fly in i alkoholens dimma och fördärv. Folk som ser mig nu eller träffar mig IRL och inte vet vem jag är kan ju tro att jag är berusad. Men själv vet jag om att jag inte har druckit någon alkohol sedan 1997 och jag känner inget sug att börja dricka igen. Jag trivs nu mera att ha klara tankar och vet vad jag gör.

Dagliga Reflektioner 16 maj.

VI FÖRLÅTER…

Det var när vi tillsammans med kontaktmännen arbetade med detta steg som vi först fick en stark känsla av att kunna förlåta andra, hur illa vi än tyckte att de hade gjort oss. Vår moraliska självrannsakan hade givit oss övertygelsen att ömsesidig förlåtelse var önskvärd, men det var först när vi beslutsamt gick in för Femte steget som vi innerst inne visste, att vi skulle kunna ta emot och också ge förlåtelse.
DE TOLVSTEGEN/DE TOLV TRADITIONERNA, sid 35.

En sådan fantastisk känsla det är att förlåta!
En sådan uppenbarelse av min känslomässiga, psykiska och andliga läggning. Det enda som behövs är en vilja att förlåta. Gud sköter resten.

Ja vem har jag att be om förlåtelse till. I FB sidan om vi som har bott och är uppväxta i Rågsved, så var de flera som skrev om att de blev mobbade i sin ungdom där. Själv har jag inget minne ut av någon mobbing. Men jag skrev där att jag verkligen inte hoppas att jag själv mobbade någon i min fyll under ungdoms tid. Ärligt talat så tvivlar jag på att jag gjorde det, men om någon har uppfattat det som mobbing så vill jag verkligen be om ursäkt För det.

För jag har inget minne ut av att jag var otrevlig mot någon då. Men när jag söp så har jag glömt bort hur jag var eller kanske förträngt det. I dag så vill jag inte göra någon illa eller såra någon. I kväll så är det AA möte i Rågsveds folketshus klockan 19:00 och det är öppet möte som vanligt. Så alla som vill veta vad AA är kan komma.

Dagliga Reflektioner 14 maj.

JAG DUGER.

Gång efter annan har nykomlingar försökt att behålla för sig själva vissa fakta om sitt liv… de har tagit till lättare metoder… Men de hade inte lärt sig tillräckligt om ödmjukhet.
ANONYMA ALKOHOLISTER, sid 71.

Ordet ”ödmjukhet” låter nästan som ”förödmjukelse”, men i själva verket innebär det förmågan att se på mig själv och ärligt acceptera vad jag ser. Jag behöver inte längre vara allra klokast eller allra dummast eller ”allra” någonting. Äntligen duger det att jag är mig själv. Jag får lättare att acceptera mig själv om jag delar med mig av mitt liv. Om jag inte förmår dela med mig på möten gör jag klokast i att ha en sponsor, någon med vilken jag kan dela ”vissa fakta” som annars kan föra mig tillbaka till drickande och död. Jag behöver ta alla stegen. Jag behöver det Femte steget för att lära mig sann ödmjukhet.
Lättare metoder fungerar inte.

Ja jag är ju mer mjuk mot ödet nu mera. Ske din vilja och inte min. Allt jag tänker och gör behöver inte vara rätt. Jag måste ödmjukt se att allt jag gör kan andra göra bättre eller annorlunda. Jag måste lära mig att jag kan göra på andra sätt att på mitt sätt behöver inte vara bäst. Jag startade en grupp på FB som heter Duger som jag är.
Jag har den gruppen även för de som har dåligt självförtroende. Tyvärr så är det en tjej på Facebook som inte vill vara med för hon tycker inte hon duger som hon är. Jag blir så ledsen över det, att det finns folk som inte är nöjda med dem de är. Det är så tråkigt med den som har dåligt självförtroende. Även jag har haft det och kan även få en släng ut av det ibland. Men jag brukar tänka så som att det kunde ju ha vart värre. Jag överlevde min alkoholism. Ja i dag i alla fall, tar ju bara en dag i taget.

Ja bra att det uppmärksammas denna fruktansvärda sjukdom. Det fins även många kvinnor som lider ut av den här sjukdomen.http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14820229.ab