Varierande väder.

Dagliga Reflektioner 31 juli.

 

EN BÖN FÖR ALLA ÅRSTIDER.

 

Gud, giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.
DE TOLV STEGEN/DE TOLV TRADITIONERNA, sid 90.

 

Kraften i denna bön är överväldigande genom att dess enkla skönhet speglar AA-gemenskapen. Det händer att jag stakar mig när jag läser den. Om jag då undersöker den del jag har besvär med, hittar jag lösningen på mitt problem just nu. Första gången det hände blev jag rädd, men numera använder jag det som ett värdefullt redskap. Genom att acceptera livet som det är får jag sinnesro. Genom att utföra aktiva handlingar samlar jag mod. Och jag tackar gud för förmågan att skilja mellan situationer där jag kan handla och sådana jag måste lämna över. Allt jag äger är en gåva från Gud: mitt liv, min användbarhet, min förnöjelse och AA-programmet. Sinnesron hjälper mig att fortsätta framåt.
AA är den lättare och mindre krävande vägen.


Ja jag använder den här bönen ett par gånger om dagen. Den är bra att använda till alla angelägenheter. Jag läser den och analyserar vad det är jag själv kan ändra på och vad det är som min högre kraft kan se till. Ja det svenska sommar vädret har väl inte vart det bästa i år. Fast vad gör det, mycket beror ju på oss själva så som vi har förstört vår jord.

Ja regnar det så kan man ha ett paraply med sig. Själv gillar jag inte att ha paraply. Det är ju inget kallt regn som kommer ned. Vi tog ju en sen semester och har även sparat semester till senare. Ska ju til Spanien senare i höst.

Att ge tillbaka det jag har fått.

Dagliga Reflektioner 30 juli.

 

ATT GE TILLBAKA.

 

...han har funnit något bättre än guld... Han kanske inte ser att han knappast ens skrapat på en guldåder utan gränser, vilken kan ge utdelning endast om han bearbetar den under resten av sitt liv och insisterar på att ge bort hela produktionen.


ANONYMA ALKOHOLISTER, sid 110-111.

För min del betyder den Sjunde traditionen mycket mer än att jag betalar mina kaffepengar. Den betyder att jag blir accepterad som jag är i gruppsamhörigheten. För första gången kan jag ta ansvar, för jag har ett val. Jag kan lära mig principerna för att lösa problem i mitt dagliga liv genom att jag engagerar mig i AA:s verksamhet. Genom att jag blir självförsörjande kan jag ge AA det AA har gett åt mig. Att jag ger tillbaka till AA säkrar inte bara min egen nykterhet. Jag får chansen att köpa ett slags försäkring för att AA skall finnas här för mina barnbarn.

 

 

 

Så jag vet inte än om jag ska på det praktiska mötet på onsdag. Eller som vi säger planerings möte, jag har inte bestämt mig för att gå ännu. För när jag sitter i telefon jouren så berättar jag hur jag har gjort för att finna min nykterhet. Även här delar jag med mig ut av min nykterhet. Det kanske kan hjälpa någon, jag vet ju inte det. Fast huvudsaken är ju det att jag själv håller mig nykter.

Jag måste ge tillbaka det jag har fått. Ge bort det jag har fått för att få behålla det. Jag tycker att den sjunde traditionen mest är pengar i hatten. Vad kostar det att ta en kaffe ute på stan. Det kostar ju mer än bara en tia. Vi har ju även en massa litteratur och får även höra bra delningar som kan hjälpa mig att få behålla min nykterhet. Till glädje för både mig och alla runt omkring mig.

Gott om vänner är det ont om

Dagliga Reflektioner 29 juli.

 

ANONYMA GÅVOR AV VÄNLIGHET.

Som aktiva alkoholister sökte vi alltid efter ett handtag av ett eller annat slag.
THE TWELVE TRADITIONS ILLUSTRATED,p.14.

 

Utmaningen I den Sjunde traditionen är personlig. Den påminner mig om att jag behöver dela med mig och ge frivilligt. Innan jag blev nykter, bidrog jag aldrig till något annat än mina egna dryckesvanor. Nu kan mina insatser bestå i ett leende, ett vänligt ord och tillgivenhet.
Jag insåg att jag måste börja stå på egna ben och låta mina nya vänner slå följe med mig. Tack vare att jag tillämpar de tolv stegen och de tolv traditionerna mår jag bättre än jag någonsin gjort.

 

 

 

Ja jag vet inte vad det är som jag gör fel. För jag undrar vart alla vänner håller hus. Ja klart att jag har vänner här på nätet. Men IRL som man brukar säga på nätet är det mindre ut av dem. Jag brukar bli avundsjuk när jag ser flera andra personer som är ute på stan och skrattar och har roligt. Undrar om det är för att jag är för självisk, jag har ingen aning.

Jag har ju ingen hög lön eftersom jag är delvis själv pensionerad 25 % och arbetar bara 75 % sedan har vi ett stort lån i och med att vi har köpt en bostads rätt. Fast det är skönt att bara jobba sex timmar om dagen. Det är skönt att komma hem vid tre på dagarna. Ja jag undrar hur jag uppfattades som aktiv alkoholist. Ja jag undrar fortfarande hur jag uppfattas ut av min bekanta de som jag träffar på dagarna. Ja jag är jag men jag kan alltid ändra på mig. Men jag är fortfarande jag och jag kommer inte ändra på mig för mycket, för i så fall är jag inte jag.