Får inte vara så envis.

 
 

 

                                                               30 mars

 

   Min gamla fiende, självrådigheten, brukade   uppträda i form av rationaliserade uttalanden som: ”Varför skulle jag belasta   Gud med mina problem när han försett mig med intelligens och förmåga att   tänka själv?” Erfarenheten lärde mig att jag inte kunde göra framsteg genom   att bara lita på mig själv för att nå de resultat jag önskade. Ingenting   tycktes lösa sig. Ibland blev resultaten katastrofala. Naturligtvis insåg jag   inte att det var mitt fel. Jag trodde att lyckan hade vänt, att Gud vänt mig   ryggen eller att det var alkoholisten som var sjuklig ohanterlig . Ingenting   blev som jag hade tänkt mig. När jag nu vet att jag behöver hjälp och är   villig att ta emot den, förbättras situationen i takt med att jag själv   utvecklas.

 

Dagens påminnelse

Jag är inte allsmäktig. Jag vet   inte alla svar. De svar jag får kommer till mig genom att jag förhåller mig   öppen och mottaglig. Vägledning får jag av gruppen, av något jag råkar läsa   eller av de ord någon säger som händelsevis just då berör mig och mina behov.

 

”Gud är vår tillflykt och vår starkhet,

en hjälp i nöden,

Väl beprövad.”

(ps 46:2)

 
 
 
 
Jag kan inte allt själv. Men jag har släppt taget och låter Gud ta över. I dag tänkte jag bara gå på ett möte, jag brukar ju gå på tre möten på söndagar, men i dag tänkte jag bara gå på AA mötet i Rågsved. Sedan tänkte jag äta Tacos med familjen, eftersom vi skulle ha haft det i går, men vi blev så mätta av smörgåstårtan
 
 
Här är den goda tårtan som fästmön gjorde för sin födelsedag i går. Med tanke på texten ovan så vet jag att jag har problem med mig själv eftersom jag vill att allt ska gå på mitt egna sätt. Jag måste släppa taget. Jag kan inte göra någonting åt all världens olyckor, jag kan inte hjälpa de som inte vill ha hjälp.

Kommentera här: