fredlig

Jag har tagit texten i från boken BARNUALEN manual livsviktig för barn. Jag har ju inget barn. Det är knappt några barn i min närhet. Det närmaste barnet som jag möter är mitt bonusbarn barn. Han är tretton år, fast tyvärr på grund ut av sjukdommen Dravets Syndrom, mentalt 5-6 år.

När jag själv var ett barn, så var det många som skrek åt mig. Jag hade ju inte bara mamma och pappa som skrek åt mig. Jag hade även tre äldre bröder. den äldsta var tolv år äldre, sedan en som var nio år äldre, hade ju även en fem år äldre broder. De skrek säkert också på mig.

Jag har nog också skrikit åt barn när jag jobbade inom barn omsorgen. Fast det var så länge sedan över trettio år sedan. Usch känner mig gammal. Men jag har ju flera åldrar som jag kan räkna. Jag föddes för över 53 år sedan. För 24 år sedan så blev jag svårt misshandlad, så att jag dog ett tag, därav hjärnskadan.För tjugo ett år sedan så slutade jag att dricka. Så jag har 21 nyktra år i dag.