Ensam är inte stark

Dagliga Reflektioner 31 januari.

VÅR GEMENSAMMA VÄLFÄRD KOMMER I
FÖRSTA HAND.

 Sammanhållningen inom Anonyma Alkoholister är något vi är mycket rädda om... Vi måste hålla ihop,
annars dör AA.

(AA:S TOLV TRADITIONER,sid 93.)

 Våra traditioner är nyckelelement i det självöverlämnande som är nödvändigt för att uppnå och bibehålla nykterhet inom Anonyma Alkoholister. Den Första traditionen påminner mig om att inte ta åt mig äran för mitt tillfrisknande eller ta makten över det. Att sätta vår gemensamma välfärd först påminner mig att inte försöka bli en helbrägdagörare inom programmet. Jag är fortfarande en patient. De ödmjuka gamlingarna byggde den här sjuksalen. Utan den tvivlar jag på att jag skulle vara vid liv. Utan gruppen skulle få alkoholister tillfriskna. Det aktiva arbetet att på nytt överlämna min vilja ger mig chansen att kliva av från mitt behov att dominera och min längtan efter beröm - som både spelade så stor roll i min aktiva alkoholism. När jag låter mina personliga önskningar ge vika för gruppens större intressen, bidrar jag till sammanhållningen i AA, som är en förutsättning för allt tillfrisknande. Det hjälper mig att komma ihåg att helheten är större än
summan av delarna.


Ja i början ut av min nykterhet så skulle jag klara det här själv.Om de bara lämnade mig i fred så att jag kunde dricka hur jag ville.Ja de gjorde de, de tog avstånd i från mig och till slut satt jag där och drack i min ensamhet.Men när jag var ensam så tyckte jag synd om mig själv,"självömkan".Då drack jag ännu mer och grät för mig själv.I dag har jag ju ändå inte många vänner och det beror nog på mig själv.Jag vet inte om det är räddsla över att bli avisad eller vad det beror på.Säkert beror det på att under ungdomstiden så dränkte jag allt i alkohol och då blev det ett konstlat förhållande till kamrater och vänner.Så jag lärde mig aldrig hur jag skulle ta kontakt med vänner.