Ska jag sluta?
|
11 april
Varför ska jag fortsätta i Al-Anon? Därför att utan andlig hjälp är det för mycket för mig att leva eller ha levt med en alkoholist. Jag behöver oftast hjälp att bibehålla ett rationellt perspektiv. Jag längtar efter en djupare relation till min Högre Makt. Människorna på mina möten är så varma och kärleksfulla att jag skulle sakna dem mycket om de inte ingick i mitt liv. Stegen, Traditionerna och Begreppen ger mig struktur och mål. Al-Anon är ljuset som hjälper mig hitta vägen i mörkret. Al-Anon är sedan länge välbekant för mig, men jag har inte större auktoritet än någon annan medlem. Jag försöker att inte framstå som exempel på Al-Anons samlade visdom och jag avråder alla nykomlingar från att sätta mig på en piedestal, från vilken jag är dömd att trilla ned. Jag förbehåller mig rätten att ha problem, att gråta, begå misstag, att inte ha alla svar. Jag använder mig fortfarande av en sponsor. Jag fortsätter att göra service i Al-Anon, men jag behöver inte vara i ledning. Dagens påminnelse Hur lång tid jag har varit i Al-Anon är mindre viktigt än vad jag i dag väljer att göra med tiden. ”Jag tar inte min tillflykt till Al-Anon bara för att lära mig att leva med en alkoholist. Det handlar om hela mitt liv. Ett liv som blir rikare och värdefullare efterhand som jag lär mig använda programmet på djupet.” En dag i taget i Al-Anon |
Att gå på AA eller Al-Anon, att sluta dela med mig ut av mitt liv. Både här och på mötena? Jag har ju vart nykter så länge och ibland så ger det mig inget. Men nej det ska jag inte. För jag vill inte hamna i den misären som jag befann mig i när jag var aktiv. Det är skönt att dela med sig ut av alla mina problem. Fast jag vill ju även ha kommentarer så att det ger mig lite kraft att fortsätta. Det är så tryggt att de är andra på mina möten, igår så var vi bara två på mötet, men det blev ett väldigt bra möte. Även om det är många på mötena så är et bra. Att höra olika delningar kan hjälpa mig i min nykterhet och må bra. Att jag känner mig trygg i min nykterhet trots att jag har de som dricker runt omkring mig.
Ja även jag kan göra bort mig på möten. Gjorde det senast i söndags då jag satt på ett Al-Anon möte och presenterade mig som en alkoholist, fast jag var där för att jag är med beroende och ett vuxet barn. Fast det var ingen som skrattade åt mig. De gånger folk skrattar på mötena skrattar inte folk åt mig utan med mig.
Jag har ju ingen sponsor längre, varken i AA eller Al-Anon. Jag skulle nog behöva en som jag kan dela med mig ut av alla mina större problem som jag inte kan ta på möten eller här. Jag ska arbeta mer i Al-Anons bok "De Tolv stegen En utväg"