Måste kliva upp några steg.
|
2 februari
Förut levde jag mitt liv som om jag stod på en stege. Alla var antingen ovanför mig – de var fruktade och avundade – eller under mig – dem det var synd om. Gud fanns allra högst upp, och syntes inte. Det var ett svårt och ensamt sätt att leva, för två personer kan inte så bekvämt på samma pinne särskilt länge. När jag kom till Al-Anon mötte jag många människor som hade bestämt sig för att klättra ned från sina stegar till gemenskapens cirkel. I cirkeln var vi alla på samma nivå och Gud fanns i mitten, lätt tillgänglig. När nya medlemmar kom, behövde vi inte flytta om allas platser, vi vidgade helt enkelt cirkeln. I dag ser jag inte längre upp till vissa människor och ner på andra. Jag kan se var och en rakt och ärligt i ögonen. I dag betyder det at vara ödmjuk att klättra ned från den stege som fördömer mig och andra och inta min rätta plats i en världsomspännande cirkel av stöd och kärlek. Dagens påminnelse Mina tankar är mina lärare. Lär de mig att älska och uppskatta mig själv och andra, eller lär de mig att isolera mig? I dag ska jag välja mina lärare med större omsorg.
”´lev och låt leva´ befria oss från vårt tvångsmässiga behov att kritisera, döma, fördöma och hämnas… {som} är betydligt farligare för oss själva än för de människor vi tänkt vända våra vapen mot. Al-Anon lär oss att tolereras bygger på kärlek.” Detta är Al-Anon |
Ja jag måste kliva ned i från min stege. Varken vara större eller lägre än någon annan. Jag vet att jag var längst ned på stegen när jag var aktiv. Jag har klivit upp några steg på min stege och är inte längre längst ned. Fast jag kommer aldrig att komma högst upp på stegen eftersom jag aldrig kan bli en Gud. Fast jag behöver inte längre vara längst ned på stegen längre.
Jag kom till Al-Anon i från AA som jag började gå på det, för jag hade ärvt den här sjukdomen ut av både min far och mor. Jag är uppväxt i en dysfunktionell familj och ville bara fly i från allt och alla. Därför flydde jag in i alkoholens träsk. Mycket berodde på min rädsla.
Jag kom till Al-Anon eftersom jag ville veta hur det kom sig att jag blev en alkoholist. Varför jag var rädd hela tiden. För det var på grund ut av min rädsla jag drack. Jag måste lära mig att tro på mig själv igen.