En medeltida ballad

21 februari

DEN FÖRVÄNDA VÄRLDEN

Medeltida ballad

Tjohej!

Jag rider mig för Lybecke bro,

Med björnskinnstövlar och bedragna skor.

Vi galom men hönsen utridna!

Bedragna=överdragna

 

Tjohej!

Jag gick i huset in,

De supo blaggarn och nystade välling.

Vi galom men hönsen utrida!

Blaggarn=en sorts grovt garn

 

Tjohej!

Krymplingen dansar och dumben han kvad,

Den blinde han väver gullad.

Vi galom men hönsen utrida!

Dumben=den stumme

Gullad =brokigt tyg

 

Tjohej!

Här föla en höna, här värp en märr,

det var så illa du var ej när.

Vi galom med men hönsen utrida!

 

 

 

 

Tjohej!

Gäddan biter gräset i grönbusken,

 Haren går på havets grund.

Vi galom men hönsen utrida!

 

Tjohej!

Meshatten går där och skär vass,

Tordyveln han drager dyngelass.

Vi galom men hönsen utrida!

Meshatt=tofsmes

 

Tjohej!

Ulven sitter på kyrkokam

Duvan biter både får och lamm.

Vi galom men hönsen utrida!

 

Tjohej!

Här står en ung och murarn lär;

Vad, haven i nog eller viljen i mer?

Vi galom men hönsen utrida!


 

I dag så har jag tagit i från en ny bok som heter Folklig ordkonst av Johan Althoff. De sjöng väl den här under medeltiden.  Ja gammalsvenskan är inte lätt. Jag minns när jag läste Röde orm och den var skriven på gammelsvenska det var inte lätt.

Kommentera här: