fredlig

                                                  17 mars

   Det var en gång en Al-Anon – grupp som aldrig hade mer än nio medlemmar, trots att det fanns fyra AA – grupper på nära håll.

   Alla utom tre av de nio medlemmarna – de tre som startat gruppen – byttes ofta ut. När någon försvann brukade ”de äldre” säga med en axelryckning: ”vad kan vi göra? De förstår inte vilken hjälp de kan få genom Al-Anon.”

   På mötena berättades vanligtvis massor av skräckhistorier om vad alkoholisterna sa och gjorde och detaljerade beskrivningar om vilket lidande de förorsakade. Alltihop var mycket upprörande, men man gjorde inte mycket för att göra nykomlingarna uppmärksamma på hur de kunde tillämpa Al-Anons program. Ingen höll kontakt med någon annan mellan mötena, utom förstås de tre ”äldre”.

   Al-Anon är ett program för självutveckling. Det får sin näring av den vänskap och omsorg som alla medlemmar visar varandra och från djupa diskussioner om Al-Anons principer i de Tolv Stegen, de Tolv Traditionerna och slagorden.

”Om mitt liv är kaotiskt riktar jag uppmärksamheten inåt för att söka orsak och bot, och använder de Tolv Stegen för att frigöra mig från mina brister. Om vår grupp inte är en levande och fungerande enhet, söker vi anledning och hjälp i de Tolv Traditionerna.”