14 januari

Jag lärde mig i Al-Anon att jag är dömd att misslyckas med att få någon annan att sluta dricka, eftersom jag är maktlös inför alkoholism. Andra i gemenskapen hade också misslyckats, ändå verkar de närmast glada över att erkänna det. Med tiden förstod jag varför: När vi gav upp denna utsiktslösa kamp, blev fria.

 Gradvis insåg jag att ingenting jag gjorde eller inte gjort gjorde skulle få min anhörige att bli nykter. Jag förstod det på ett intellektuellt plan, men det tog tid innan jag trodde på det i mitt hjärta. Täta Al-Anon – möten, telefonsamtal och läsning av Al-Anon litteratur var oumbärlig den inlärningen.

 Senare, när min anhörige valde nykterhet, hittade jag nya sätt att tillämpa den här principen om maktlöshet. Fast jag var frestad att kontrollera antal bevistade möten och skydda alkoholisten för att bli upprörd, hade jag accepterat att ingenting jag kunde göra skulle avgöra om en annan människa var nykter eller ej. Efter en tid såg jag att min rädsla hade mycket lite med alkoholisten att göra. Den visade i stället att jag behövde arbeta med programmet.

               Dagens påminnelse

När ja kan erkänna att jag är maktlös inför alkoholen, blir mitt liv hanterligt. I dag ska jag ta den väg mot personlig frihet och sinnesro som börjar när jag släpper taget.

”Vår andliga utveckling blir obegränsad och vår belöning

oändlig om vi strävar efter att tillämpa detta program varje

Stund av våra liv.”

                                                     De Tolv stegen och Traditionerna