Är inte den deppiga typen

19 september

… bekymmer bör mana oss till handling och inte driva in oss i depressioner.

                                                                                                             Karen Horney

Alltför många av oss har varit vana att känna sig som oskyldiga offer. Visst har livet varit orättvist mot oss – har vi tyckt. Och så har vi suttit overksamma och väntat på att saker och ting skulle förändras. Vi har suttit där med flaskan eller kanske med små vita tabletter. Ingenting var vårt fel. Att vi själva bidragit till att vi blivit offer vill vi inte gärna inse, men det är inte desto mindre sant.

   Nu är vi inte längre offer, vi är aktörer. I och med att vi slagit in på bättringsvägen har vi fått en beredvillig och mycket skicklig regissör, som hjälper oss med vår roll i livet. Allt som sker kräver att vi ska agera, och vi har valt ett ansvarsmedvetet liv.

  Depressionen kanske ligger på lur i dag. Men det behöver inte bli något varaktigt tillstånd. Motgiftet är och förblir aktiviteter, ansvarsmedvetna aktiviteter. Allt som sker, allt vi upplever kräver att vi ägnar oss åt det helt och fullt och aktivt.

Den här dagen ligger framför mig. Jag vet inte vad den för med sig. Bekymren kommer att hopa sig, men vägledning om hur jag bäst bör ta itu med dem står mig alltid till buds.


Jag brukar inte vara deprimera, klart att jag kan känna mig lite nedstämd ibland. Fast så länge jag undviker det första glaset alkohol över 1%, så mår jag bra. Jag har ju flera gemenskaper jag kan gå till. AA, ACA eller Al-Anon. Var på ett ACA möte igår, min hemma grupp. Vi var bara två, fast det blir ett möte fast vi bara var två. Ett bra sådant dessutom. Får se om jag kommer iväg på något möte i kväll. Jag har inte bestämt mig ännu. Det gör jag senare, jag lever i nuet just nu,
Behöver skriva översättningen till min andra blogg stärka min åter-hämtning.se . Dels för att öva min engelska och även att tillfriskna.

 

Kommentera här: