Att be om vägledning

 

1 oktober

 

   Vi talar ofta om bönens betydelse i Al-Anon. Ämnet är värt att reflektera över. Skulle jag verkligen bli lycklig om jag fick allt jag bad om? Vet jag alltid vad som är bäst för mig? Köpslår jag med den Gud jag ber till? – ”Jag vill leva med min make, under förutsättning att han slutar.”  Utdelar jag anvisningar till min Gud? – ”var snäll och hjälp henne att sluta dricka.”

 

Dagens påminnelse

   Vi måste acceptera att bara ett fåtal av oss vet vad vi innerst inne vill. Ingen av oss vet vad som är bäst för oss, även om vi bestämt vill påstå det. Endast Gud vet

  Detta är anledningen till att vi i våra böner ska begränsa oss till att be om vägledning, ett öppet sinne för att kunna ta emot den och kraft att följa den.

   Jag ska lugnt vänta med att fatta beslut tills jag fått vägledning av Gud och säkert vet vad som är rätt. Jag ska be om vägledning för att inte frestas att straffa någon med mina handlingar, i stort som i smått.

 

”Att det goda vi får, varje fullkomlig gåva kommer från ovan, från himlaljusens fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker.”

(Jak 1:17)

 
 Ja jag är dålig på att be böner, den ända jag riktigt kan utantill är sinnesro bönen. Jag har redan läst AA:s tredjestegs bön. 

”Gud, jag överlämnar mig till dig – för att du skall forma mig och göra med mig som du vill. Befria mig från mitt egos slaveri så att jag bättre kan utföra din vilja. Befria mig från mina svårigheter så att segern över dem kan bära vittnesbörd till dem jag vill hjälpa – om din kraft, din kärlek och ditt sätt att leva. Må jag alltid handla enligt din vilja!”

Jag vill be om vägledning hur dagen kommer att bli, jag hoppas på att det faller mig i smaken. Fast det vet ju bara Gud. Ske din vilja och inte min. En promenad hem idag, allt för min vikts skull och min hälsas skull.

Kommentera här: