Tjugo ett år utan fylla

17 augusti

Resultat och livsgåtor

Att AA huvudsakligen sysselsätter sig med nykterhet är något som ibland missförstås. För vissa tycks just denna dygd vara det enda resultat som vår gemenskap ger. Man föreställer sig oss som en samling torrlagda fyllon som i övrigt bara har förändrats lite grann, eller inget alls, till det bättre. Det är ett antagande som ligger långt ifrån sanningen. Vi vet att varaktig nykterhet är någonting som bara kan uppnås genom en högst omvälvande förändring i individens liv och inställning – ett andligt uppvaknande som kan avlägsna vår önskan att dricka.

<<<  >>>

Så som vi alla måste göra. Frågar du dig ”Vem är jag? … Var befinner jag mig … Vart går jag?” För det mesta tar det tid innan vi når någon klarhet. Men till sist leder vårt sökande alltid till att vi finner någonting. Svaren på alla dessa stora livsgåtor är egentligen helt enkla. Villigheten att växa är själva kärnan i all andlig utveckling.

BREV,1966 RESP. 1955


Ja det första brevet skrev Bill när jag var ett år. Redan då var jag ett flaskbarn. I och med att jag var född harmynd så kunde jag inte ta bröstet. Utan jag växte upp med nappflaska. Jag hade ju inte tänkt bli alkoholist som mina föräldrar. Fast sjukdomen har inga tankar påvilka som slipper undan. Jag blev ju kännslomässigt störd redan i barndomen. Fast om det så har jag en annan blogg jag skriver i Stärka min återhämtning heter den. Där jag översätter en bok för min egen skull. Det är inte godkänd literatur i från ACA. Utan det är mina egna tolkningar. Texten här uppe i från "Som Bill ser det" Copyright©Svensk översättning AA i Sverige 2004.
Ja i tjugoett år har jag undvikit alkohol över 1% i dag. Sista gången som jag medvetet drack, var på Älvsjö badet. Jag satt där med min assistent tillika min bästa kompis och hennes kille och tittade på teatergruppen "Ung utan pung" en teater grupp i från Rågsved/Högdalen. Det var många vänner som var med i den då.
På söndag kan jag hämta min tjugoett års medalj i Rågsveds nya folkets hus och det är ett öppet möte. Så då hoppas jag att det kommer någon som vill ladda min medalj. 
Det är tack are Bill som skapade den här gemenskapen som jag har lyckats att hålla mig nykter.

 

Kommentera här: