När pappa är nykter
5 augusti
Här kommer det en text ifrån Stora boken och mina reflektioner över den texten. Det här är ifrån avsnittet FAMILJEN EFTERÅT:
De förväntar sig att han ska ge dem den trevliga samvaro de brukade ha innan han drack så mycket och visa sin ånger över vad de fick lida. Men pappa bjuder inte gärna på sig själv. Förbittringen växer. Han blir ännu mindre medelsam. Ibland exploderar han för en bagatell. Familjen är förbryllad. De kritiserar, pekar på hur han misslyckas med sitt andliga program.
Sådant här kan undvikas. Både fadern och hans familj gör fel, även om det kan finnas ett visst berättigande för båda sidors fel, även om det kan finnas ett visst berättigande för båda sidors handlande. Det tjänar inte mycket till att gräla, det förvärrar bara dödläget. Familjen måste inse att pappa, fastän han är otroligt mycket bättre, fortfarande tillfrisknar. De bör vara tacksamma för att han är nykter och återigen är med i denna värld.
Jag har ju en annan blogg som jag skriver om hur jag ser på min syn i från Stora boken. Den heter Forska i Stora boken. Jag har ju inga egna barn, men jag växte upp med en pappa som var periodare. Jag mins inget ut av hans perioder, när han gick ur och blev nykter.Jag själv blev nykter 1997 och pappa 2000 han fick elva nyktra år innan han gick bort. Jag växte upp trots att pappa var periodare utan våld.
Jag undrar hur jag skulle ha vart som farsa, det kanske var lika bra att jag inte fick några barn. Jag är så nervös ut av mig och jag skulle nog vara rädd hela tiden. Det var på grund ut av rädslan som jag drack. Det gav mig kemiskt mod. Men nu har jag lärt mig att ta en dag i taget.