Glad över gemenskaperna.

 

 

 

                                                           30 oktober

 

 När jag var ny i Al-Anon minns jag att jag hörde folk säga de var tacksamma över att vara anhörig till en alkoholist. Jag behöver väl inte säga att jag tyckte att de var galna! Var inte alkoholisten orsaken till all deras olycka? Jag kunde inte tänka mig att de här människorna hade någonting att vara tacksamma över. Ändå verkade de lyckliga trots alla sina problem (som lät precis som mina egna).

    I dag märker jag att jag är tacksam för att ha hittat Al-Anon. Jag behövde också nå något slags botten, känna smärtan och be om hjälp för att få uppleva en bestående lycka. Tack vare Al-Anon har jag kontakt med en Högre Makt som jag inte visste fanns, och jag har vänner som verkligen stöttar mig. Jag har förstått att tacksamhet och förlåtelse är nödvändiga för min sinnesfrid. Nu kan jag verkligen säga att jag är en tacksam Al-Anon - medlem.

 

Dagens påminnelse

I dag ska jag öva mig i tacksamhet. Jag ska tänka på några av de saker, stora som små, som jag är tacksam för. Kanske skriver jag till och med ned listan eller delar med mig av den till en Al-Anon – vän . Ibland kan en pytteliten handling vara ett enormt steg mot att betrakta mitt liv med växande glädje.

 

”Det står i min makt att skingra det tätaste mörker i ljuset av förståelse och tacksamhet.”

                                                               En dag i taget i Al-Anon

 
Jag kommer ihåg i början ut av min nykterhet, då det var en man som sa att han var tacksam över att han var alkoholist. Jag tyckte att han var knäpp. I dag kan jag själv säga att jag är inte tacksam över att jag har sjuk-domen, men jag är tacksam över att jag har funnit gemenskaperna som kan hjälpa mig. Men jag har vart dålig på att gå på Al-Anon möten. Jag gick där ett tag eftersom jag växte upp men sjukdomen, och jag själv lärde mig att det enklaste sättet att fly sina problem, var att berusa sig. Därför är min huvudgemenskap AA nu mera eftersom jag själv drabbades ut av sjukdomen.
 Jag är väldigt tacksam över att Bill och Bob kom på gemenskapen och det var Bills hustru som startade Al-Anon.
I dag är det Måndag och det är möte i Farsta på den Al-Anon grupp som jag brukar gå på. Det är Al-Anon vuxna barn som börjar klockan 19:00 i Farsta kyrka.

Kommentera här: