15 april

Berättelser är som gener, de låter oss leva vidare efter det att vi avslutat vår berättelse.

A.S BYATT

---

Ja jag måste ju skriva min egen berättelse, eftersom mina gener inte kommer att föras vidare. Jag har ju inga barn som mina gener förs vidare i. Det tycker jag är väldigt sorgligt. Fast jag har kanske dåliga gener så Gud tyckte inte att de var till någon nytta här på jorden. Så jag måste ju skriva ned hela min berättelse. Jag har ju börjat med en bok fast har helt tappat den. Måste börja att skriva på den igen. Den är ju inte exakt det som hände fast mycket ut av mitt liv kommer att vara där. Om jag bara sätter mig en halvtimma varje dag och försöker få ned några ord. Den kommer att börja vid 1983 och fortsätta till det bittra slutet. 

Ja vem var A.S Byat då? Jag tror inte att jag har läst någonting om henne eller av henne. Ja tänk om jag bara kunde ha en sådan diciplinatt sätta mig ned minst en halvtimma att skriva på boken. Fast när jag ska börja så läser jag igenom det jag har skrivit och börjar att pilla i det. Fast jag har hört av andra som har skrivit böcker att det är bara att skriva strunta i stavfel sånt kan ändras senare.

I dag blir det att åka till bonusdottern och äta middag.