Tänker inte bara på mig själv

2

November

Just idag vågar jag älska.

Jag öppnar mitt hjärta och ber: Jag trodde jag var ensam och såg inte att du redan gick vid min sida. Jag saknade kärlek och gjorde mig oåtkomlig med min skam. Kärleken var så stark att den bländade mig, men nu har den gjort mig levande igen. Du fanns hos mig långt innan jag börjat ana det.

Vad har bristen på kärlek gjort med mig?


Ja jag har blivit kärleks störd. Ja helt känslomässigt störd på grund ut av min uppväxt. Jag vet inte riktigt vad kärlek var för någonting. Jag är som en narcissist, fast jag är ändå ingen äkta narcesist, men jag har mycket narcesistiska drag. Jag tror att många har en liten tendens ut av det. Allra helst de som har sjukdomen alkoholism. I kväll ska jag inte gå till min hemma grupp utan till telejouren och se om det finns några pass som jag kan sitta. Hade jag vart narcesist så hade jag verkligen inte suttit där. En narcessist tänker mest på sig själv. Jag tänker mycket på mig själv, men jag vägrar att gå över andra.

 

Nu har det börjat att snöa i Stockholm, Jag suckar och tycker att det är jobbigt eftersom jag vet att det kan vara halt och jag har en sådan sålig balans så jag kan tycka att det verkligen är jobbigt.

Kommentera här: