Undrar hur dagen ska utspeglas

8 juni

Livets gång är i stort sett lika för alla. Varje framgång uppvägs av ett bakslag. Varje vinst uppvägs av en förlust. Varje ögonblick av glädje uppvägs av sorg. Ena gången infrias ens förväntningar, nästa krossas de.

– Sue Atchley Ebaugh

 

Mellan händelserna i vårt liv råder i stort sett samma balans som i naturen. Pendeln svänger, varje ytterlighet uppvägs av sin motsats, och vi lär oss att sätta värde på både de svåra tiderna och viloperioderna.

Ibland märker vi att vårt liv har ändrat kurs. Det ska vi inte oroa oss över. Tredje steget garanterar att vi är i goda händer. Alla våra bekymmer, alla detaljer i vår tillvaro tas om hand på rätt sätt, när tiden är mogen.

Vi kan vara tacksamma för allt som händer oss, gott som ont. Allt är nödvändigt för att vi ska utvecklas till sunda, lyckliga människor. Vi behöver uppleva både sorg och glädje om vi ska kunna ta till oss nya insikter. Våra misslyckanden gör oss ödmjuka och påminner oss om att vi behöver stöd och vägledning av vår omgivning. Och vi ska komma ihåg att om våra förväntningar krossas ena gången, så infrias de nästa.

 

Livet är inte statiskt. Jag ska tacksamt ta emot det i alla dess variationer. På sitt sätt för allting för något gott med sig.


 

Ja i dag ska jag till läkaren för mitt knä. Det är en gammal krigsskada från mitt tidigare liv i mitt missbruk. Jag vred knät ur led en gång på ett sjukhus. Jag har fått ont i knät igen och när jag vred knät ur led var under åttitalet. Jag vill ju skriva en bok om mitt liv, och sensmoralen blir att det inte går att leva i ett missbruk. Att det bara leder till döden. Jag trivs med livet i dag, fast det är klart att även jag kan tycka att livet känns skit ibland. Men allt är ändå inte så illa, Jag får se vad läkaren säger. Det märks att jag börjar bli gammal.

 

Kommentera här: