Orkar inte oroa mig ensam

4

juli

 

Just idag delar jag min oro med någon.

Jag öppnar mitt hjärta och ber: Gud, öppna mina ögon så att jag ser att när jag sätter ord på och delar med mig av mitt liv precis som det är – med oro och kärlek, fattigdom och överflöd – just då är din närvaro som starkast.

Vad känner jag oro för idag?


I dag känner jag ingen oro, eller jag orkar inte gå omkring och varaorolig. Klart att jag skulle kunna känna oro inför hur världen ser ut. Alla krig och terror dåd. Oro inför klimatet och hur vi tar hand om vår jord. Fast jag orkar inte gå omkring och vara orolig hela tiden. I kväll så är det Farsta Al-Anon -vuxna barn som jag tänkte gå till. Där kan jag dela med mig ut av min oro för det som jag känner. Klart att jag kan känna oro över min ekonomi, fast jag vet att det finns de som har det mycket värre än vad jag själv har. Men för den skull så kan jag intte känna någon glädje. Det är synd om de som har de sämre. Men när jag själv inte har det så bra, så kan jag inte hjälpa dem.

 

Jag är glad över att jag har tak över huvudet, än så länge, men sammhället blir fattigare för alla som har det sämre, medans det finns de som har mer än vad de själva behöver.

Kommentera här: