Dagliga Reflektioner 22 maj.
FÖRSTA STEGET.
VI… (Det första ordet i Första steget).
DE TOLV STEGEN/DE TOLV TRADITIONERNA, sid 3.
Medan vi drack kunde jag aldrig tänka på annat än ”Jag, jag, jag” eller ”mig, mig, mig”. En så Smärtsam självupptagenhet, en sådan själslig sjukdom, en sådan andlig egennytta höll mig fjättrad till flaskan i mer än halva mitt liv.
Min resa för att finna Gud och utföra hans vilja en dag i taget började med det första ordet i Första steget… ”Vi”. Det fanns kraft i denna flertalsform, det fanns styrka i flertalet, det fanns trygghet i flertalet och för en alkoholist som mig fanns det liv i flertalet. Om jag hade försökt tillfriskna på egen hand hade jag förmodligen dött. Tillsammans med Gud och en annan alkoholist får jag ett högre syfte för mitt liv… jag har blivit en strömfåra för Guds helande kärlek.
|
Att jag inte klarar att hålla mig nykter själv.Jag är så glad över att jag har gemenskapen att gå till. Jag var på ett möte igår och där var det en nykmling, så det blev ett första stegsmöte. Jag kommer hela tiden på nya insikter när jag hör steget. Det första steget är det viktigaste steget. Att jag erkänner min alkoholism. Det var inte andra om var elaka mot mig, utan det var min sjukdom som fick mig att bli så egoistisk. Det jobbiga nu är att jag har ju levt i halva livet med en flykt genom flaskan, så det kan vara svårt att ändra på vissa beteénden. Jag har fortfarande ett stort ego, och behöver komma i från det. Jag är inte ensam, jag har alla de gemenskaper som jag är med i.