Är tyvärr barnlös
|
30 januari
Genom att leva med en alkoholism lärde jag mig att planer kunde ändras när som helst och att regler varierade därefter. Jag utvecklade en djup misstro gentemot allt och alla eftersom jag inte kunde lita på någonting. Det har lett till att jag ofta kastar mig in i vad som helst utan att tänka igenom saken. Bakom mitt handlingssätt låg en känsla av desperation: ”Jag måste ta för mig nu – det här kan vara min enda chans”. Al-Anon visar mig ett annat förhållningssätt: Jag kan leva ”En dag i taget ”. Jag kan grunda mina val på vad jag känner är rätt för mig i dag, snarare än på vad jag är rädd att förlora någon gång i framtiden. Jag kan tänka innan jag agerar på min rädsla och jag kan komma ihåg att ”Ta det lugnt”. Om det är något jag inte kan göra i dag, litar jag på att jag får ett nytt tillfälle om det är meningen att jag ska göra det. Det behöver inte vara nu eller aldrig, allt eller inget.
Dagens påminnelse I dag behöver jag inte känna mig begränsad av gamla rädslor. I stället kan jag göra det som verkar rätt. Jag behöver inte följa varje förslag eller anta varje erbjudande jag får. Jag kan tänka över mina alternativ och be om vägledning att välja det som är bäst för mig.
”Det finns vägledning för vad och en av oss, och genom att lyssna ödmjukt får vi höra det rätta orden… Ställ dig mitt i den ström av kraft och visdom som flyter in i ditt liv. Sedan ska du, utan ansträngning, sporras till sanning och stor förnöjsamhet.” Ralph Waldo Emerson |
Ja jag är uppvuxen i ett alkoholiserat hem. Det är därför jag är så som jag är. Det är därför jag ärvde den här sjukdomen. Jag mins min uppväxt, så många gånger som pappa lovade saker och ting, fast flaskan tog hans tid i stället. Tyvärr så har jag inga barn själv eftersom jag älskar barn. Men jag söp bort alla förhållande. Det kan ju ha vart tur eftersom jag säkerligen hade försakat barnet som jag skulle ha fått. Nej jag vet inte eftersom om jag hade träffat någon och hon hade blivit med barn så hade jag kanske ändrat på mig. Men det där är bara spekulationer. Nu har jag inga egna barn och det kan jag känna sorg över.
Ja jag litar inte på några längre, jag litar knappt på mig själv på mig själv ibland. Fast så länge jag håller mig nykter så vet jag vad jag gör och planerar att göra. Fast jag planerar inte så förbannat mycket utan låter dagen komma och ske som den vill, eller så som min högre kraft vill. Jag lämnar över till Hen att dagen får ske till det bästa. I dag onsdag så är det möte i min hemma grupp Rågsved.