Göra saker för min egen skull.
|
28 augusti
Jag hade aldrig vågat lita på någon så som jag litade på min första Al-Anon – sponsor. Med vacklande självförtroende hade jag bett henne sponsra mig: jag var ett enda elände, skulle hon vilja ha mig? Jag var säker på att hon skulle säga nej eftersom jag inte trodde jag var värd att bli räddad. Hennes positiva reaktion överraskade mig fullständigt. Lugnt och fint ledde hon mig genom Stegen. Jag var i så desperat behov av att må bättre att jag var villig att prova vilka hon än föreslog av Al-Anons verktyg eller idéer. Jag levde, andades och åt Al-Anon. En ensam dag ringde jag henne och grät i förtvivlan över att jag aldrig fick grepp om hur jag skulle må bättre. Vad hon sade i detta avgörande ögonblick var: ”Jag känner ingen som är så villig att arbeta med programmet som du.” Min sinnesstämning lättade genast! Hon hade sagt till mig det jag inte kunde säga till mig själv, men jag visste att det var sant – jag var mycket villig. I detta ögonblick av insikt visste jag att jag skulle bli bra, eftersom jag hade det som behövdes. Med tiden hjälpte mig hennes exempel att ge den sortens erkänsla till mig själv. Jag hade tagit en chans. Jag hade visat tillit. Och som en följd av det lärde jag mig att jag var värd att räddas!
Dagens påminnelse Att lära mig sätta värde på mig själv kan börja med att ha modet att finna, och använda mig av, en sponsor.
”Ingenting vi gör hur dygdigt det än må vara, kan lyckas på egen hand; därför räddas vi av kärlek.” Reinhold Niebuhr |