Har svårt med att skaffa vänner

AA-tanke för dagen 30 oktober.

 

Jag har fått verkliga vänner, som jag inte alls hade förut. Mina supkamrater kunde knappast kallas verkliga vänner, även om vi verkade vara de bästa vänner i världen när vi var fulla. Min syn på vänskap har förändrats. Vänner är inte längre människor, som jag kan utnyttja till min egen förnöjelse eller vinning. Vänner är nu människor som förstår mig, och som jag förstår. De är människor som jag kan hjälpa, och som kan hjälpa mig att leva ett bättre liv. Jag har lärt mig att inte hålla mig undan och vänta på att vänner ska komma till mig, utan jag går själv halva vägen och blir mött på halva vägen, öppet och fritt.
Har vänskapen fått en ny innebörd för mig nu?

 

Att begrunda.

 

Allt har sin tid. Vi borde lära oss att vänta tåligt, tills den rätta tiden är inne. Att ta det lugnt. Vi spiller vår energi på att försöka uppnå fördelar innan vi är mogna för dem, innan vi har gjort oss förtjänta att ta emot dem. Vi måste lära oss den svåra läxan att vänta tålmodigt. Vi kan vara förvissade om att hela vårt liv är en förberedelse för någonting bättre, som ska komma när vi har gjort oss förtjänta av det. Vi vet att Gud har en plan för våra liv, och att denna plan kommer att gå i uppfyllelse när tiden är mogen.

 

Dagens bön.

 

Jag ber att jag ska lära mig den svåra läxan att vänta tålmodigt. Jag ber att jag inte ska förvänta mig fördelar, innan jag gjort mig förtjänt av dem.



Ja jag vet inte vad det beror på. Jag har väl en del kamrater inom AA men någon vän har jag inte. Jag har knappt någon vän för övrigt ändå. Har väldigt svårt att skaffa vänner och jag vet inte om det kanske beror på mig själv. Ja vad är vänskap egentligen? En vän är någon man kan lita på och kan verkligen anförtro sig åt. Jag har vart mycket för mig själv, jag söp ju även mycket i min ensamhet.

Jag är inte tålmodig, jag vill att allt ska ske på en gång. Det beror på min alkoholism, för jag vill att allt ska ske på en gång. Det var därför det tog sådan tid att bli nykter. Jag hade inte lärt mig att bara ta en dag i taget och försöker att leva i nuet. Jag brukar jämt bli arg på mig själv för att jag är så långsam. Mycket beror också på hjärnskadan jag hade efter misshandeln. Gud ville inte att jag skulle dö den där dagen 1995. Jag blev ju inte nykter efter den misshandeln. Läkarna sa att jag inte fick dricka någonting på ett år och jag höll mig nykter i ett år. Fast sedan började jag dricka igen. Jag drack väl i nästan ett års tid men efter att en tjej som jag var tillsammans med lämnade mig så sa jag att jag slutar och gjorde det. Hade även hittat en hemma grupp i Rågsved där jag lärde mig att ta en dag i taget.

Ja jag ber till min högre kraft att jag ska vara tålmodig i dag och inte låta mitt ego ta över hand och styra mig.

 

 

Kommentera här: