Jag har en sjukdom

AA-tanke för dagen 29 november.

 

AA:s väg är nykterhetens väg, och ändå händer det återfall. Varför inträffar då de här återfallen? Varför accepterar vi då inte alla AA:s principer, och håller oss nyktra allt framgent? Det finns många orsaker till detta; undantagslöst är det bevisat, att vi aldrig mera kan dricka normalt, sedan vi en gång blivit alkoholister. Detta har aldrig vederlagts i något enda fall, som vi känner till. Många alkoholister har försökt dricka efter en nykter period på allt från ett par dagar till ett par år, och ingen har så vitt vi vet lyckats bli en normal alkoholkonsument.
Skulle jag kunna bli det enda undantaget mot den regeln?

 

Att begrunda idag

"Vi äro församlade i Ditt namn." Först kommer vi tillsammans i en gemensam önskan att visa lojalitet mot Gud och mot varandra. När denna förutsättning uppfyllts, är Gud närvarande ibland oss. När Gud så är tillstädes och ett med oss, framför vi en gemensam bön. Därefter följer att vår bön blivit besvarad efter Guds vilja. När sedan vår bön blivit besvarad, är vi sammanlänkade i en bestående andlig gemenskap.

 

Dagens bön

Jag ber att jag ska vara lojal mot Gud och mot andra människor. Jag ber att jag ska få leva mitt liv idag nära Hans liv och nära deras.



Det är bara att inse att jag har den här sjukdomen alkoholism, att jag aldrig mer kan dricka. Jag höll mig nykter i ett år efter misshandeln. Fast efter det året så funderade jag på om jag verkligen var alkoholist och började dricka igen. Men det är bara att inse att jag inte kan dricka normalt som andra kan. Jag har en sjukdom, som innebär att jag bara vill ha mer om jag sätter igång att dricka igen. Jag skulle inte vilja försöka igen för det skulle sluta med döden för min egen del.

Ja jag är glad över att jag har funnit nykterheten den här gemenskapen som kallas AA och där kan jag besöka vilken grupp som helst. Ja inte kvinnomöten så klart. Fast annars i stort sätt alla möten. Ja alla får se sin egen Gud en del har gruppen som sin Gud andra har något annat. Jag hade väl gruppen som den första höga kraften. Att så många kunde hålla sig nyktra så länge. Nu har jag döpt om honom till Godhetens Underbara Dimension och det känns bra för mig.

Ja jag vill vara lojal mot min högre kraft så som jag ser honom. Att jag ska leva så som han vill att jag ska leva.

 

 

Kommentera här: